Flere lager har med andra ord placerats på varandra när man byggt upp det här golvet. Materialen, som använts är s.k naturmaterial med undantag av styroxskivorna, som placerades mellan de två grusskikten på själva markytan för att förhindra att rå kyla från jorden strålar uppåt. Eftersom köksgolvet nu, liksom man gjorde förr, är byggt på en s.k trossbotten gör det att luft fritt kan cirkulera under alla golvlager. På så sätt bidrar man till att husets livslängd förlängs ytterligare med många år. Tack vare att golvets bjälkar är upphängda i de s.k. balkskorna, som i sin tur har sitt indirekta fäste i kökets väggar hålls golvet intakt fast väggarna kanske lite rör på sig även under kommande år. Stockväggar har ju en tendens att "leva" dels på grund av olika temperaturskillnader utomhus men också för att stocken med tiden torkar allt mer och mer, vilket i sin tur leder till att väggarna "sätter sig". Av den här anledningen sade man alltid förr att man aldrig skulle panelsätta ytterväggarna på ett nytt stockhus förrän minst tre år förlöpt.
 |
| En av ventilationsöppningarna... |
Vintertid kan man täppa till de ventilationsöppningar, som redan i svunnen tid lämnats mellan en del av de stora grundstenarna. Då hålls den kalla luften utanför. Sommartid öppnar man de små ventilationshålen igen för att den varma luften ska kunna cirkulera under golvet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar