VÄLKOMMEN!

VARMT VÄLKOMMEN! Skoj att du tittar in :-)! Bloggen är dedikerad till den lilla svalunge, som jag fick "låna" sommaren 2010 och som du kan läsa om i de första inläggen. En renovering av huset på Gården får du också följa med bland annat ditt och datt.
Om du är ny här börja gärna läsa från sidan "Det var en gång" (27 juli 2010). Inläggen kan med fördel läsas i kronologisk ordning, som en helhet, men givetvis också som enskilda, fristående sidor. De flesta foton kan du se i större format genom att klicka på dem. Ni tycks vara många, som läser här. Blir jätte glad om du lämnar ditt spår i kommentarrutan.

söndag 23 oktober 2011

Blåsigt värre

Välkomnades härom morgonen av en stark blåst och granna höstfärger när jag sömnig öppnade dörren för att släppa ut hunden Tuvan och katten Sara. Gårdsflaggan fladdrade ystert...



... och det skogbevuxna, höga berget i väster formligen sprakade av de höstgranna lövverken. Bakom trädtopparna tornade tunga moln i ultramarin upp. De lättare, vitgrå bomullsmolnen puffades uppåt av den djupblå mattan. Här och var i bomullsbädden skymtade den ljusblå himlen, som en sista hälsning från den gångna sommaren. Färgerna på naturens palett verkade nästan overkliga.

Snart var ruljansen på Gården igång. Efter att ha städat stallet och utfodrat hästarna var det dags för mig att gå in och avnjuta en cappuccino (numera min favoritdryck). Snart ville också Tuvan in. Hon vet precis i vilket fönster hon ska spana för att det ska ta skruv i matte.  Ett kort yl och gläfs plus ett intensivt spanande ögonpar får matte att lyda. Vips öppnas ytterdörren för Tuvan igen. Så ska mattar skolas, tycker Tuvan. Fungerar alltid, tänker hon förnöjt när hon slinker in.


Snart var det dags igen för Gårdens dörrvakt att öppna dörren. Nu var det katten Sara, som för andra gången den här morgonen ville ut och kolla läget med mössen i stallet.
Jag känner på mig i morrhåren att det finns en läcker stek i stallet, tänker Sara.
Undrens tid är icke förbi för den här dagen kom äntligen den efterlängtade elektrikern. Han jobbade effektivt både i köket, badrummet och vardagsrummet. Härligt med bra arbetsbelysning i köket.



Nu kan man kocka också kvällstid.

måndag 10 oktober 2011

Förändringen

Ett skönt veckoslut är bakom. Märkligt så lång och varm den här
hösten är. Plusgraderna har sina för- och nackdelar. Till fördelarna hör att det fortfarande är möjligt att måla utomhus. En nackdel är alla de bitande knott, som attackerar de arma islandshästarna. Resultatet blir kliande utslag av betten. Tur så finns det så kallade eksemtäcken, som man kan klä de mest känsliga hästarna i. Inte bara hästarna packas in. Så här såg hästskötaren ut några dagar i stallet när knotten var som ettrigast. Tur att ingen råkade besöka Gården just då :)











En av hästarna tappade sitt öra häromdagen... Återstod inget annat för matte än att ta fram symaskinen. 







Sen lördagkväll bjöd den mörka himlen på ett meteorregn. Eftersom Gården befinner sig långt utanför städernas ljus kunde vi här få se många underbara "stjärnfall". Än en gång blev vi påminda om hur liten människan är i universum. Helt fantastisk är också insikten att det är mot det eviga och gränslösa vi ser när vi blickar upp mot skyn.

Det är spännande tider vi lever i. Helt klart är att vi, globalt sett, står inför en stor förändring. Mycket sker på olika plan i världen just nu.
Vår planet roterar allt långsammare och jordens magnetiska fält (liksom solens) försvagas med energetiska konsekvenser som följd. Enligt många forskare är det inte bara jordklotet som genomgår en förändringsprocess utan också människan som art kommer att påverkas och förändras ända ner på dna-nivå. De av oss, som lyckas genomleva den planetära omvandlingsprocessen kommer att ha en intressant framtid.

En av de många forskare, som berättar om den kommande förvandlingen av vår jord är Gregg Braden www.greggbraden.com. Samtidigt som jordens magnetiska fält försvagas i o m att planetens rotationshastighet blir långsammare ökar dess resonansefrekvens (jordens "puls"), http://en.wikipedia.org/wiki/Schumann_resonances. Det är den här elektromagnetiska resonansen, som våra celler reagerar på via vår hjärna och vårt hjärta. Hjärtats puls är helt beroende av jordens elektromagnetiska frekvens (som i sin tur är i samklang med solsystemets, galaxens och hela universums frekvens). Snacka om att vi alla är ett!! Gregg Braden tror att den stigande elektromagnetiska frekvensen är en av orsakerna till att många människor är upproriska, hatfyllda och extremt våldsbenägna just nu. De extrema klimatfenomenen har också ett klart samband med jordklotets ökade elektromagnetiska frekvens enligt flere forskare.

Nu om någonsin, under den här globala energetiska förvandlingsprocessen, är känslor av tacksamhet, kärlek och empati så viktig. Känslor skapar olika frekvenser/våglängder beroende på vilka känslorna är. Den frekvens, som kärleksfulla känslor skapar fungerar som motpol mot den alltmer ökade "pulsen" på jordklotet och därmed också i människorna.
Det finns ingenting som kan stoppa jordens förvandlingsprocess. Den har redan börjat.
Om alla försöker ro åt egna, olika håll - för att inte tala om att ha ihjäl varandra - kommer vi ingen vart. Om vi däremot ror åt samma håll så kommer vi att klara oss på förändringarnas stormande hav och en dag nå stranden på andra sidan.

"We are all affecting the world every moment, whether we mean to or not. Our actions and states of mind matter, because we are so deeply interconnected with one another. " - James Drake

I dag hörde jag något intressant om vildgäss. Om ett av gässen i en flygande flock är sjuk och lämnar sig utanför formationen så följer två av de övriga fåglarna med den sjuka ner till marken. Där stannar de alla tre tills den sjuka gåsen antingen blir frisk eller dör. Först därefter flyger de här tre - eller två - fast sin egen flock igen. Det är så enormt rörande, tycker jag. Här har vi något väsentligt att ta lärdom av!



Hmm, det blev lite djupdykning det där. Nu ska jag istället dyka ner ... i badet.


Må så gott den kommande veckan
&
var rädda om varandra!

















måndag 3 oktober 2011

Undrens tid

.. är inte förbi: Min trevliga men ack så osynliga elektriker har äntligen lovat dyka upp denna vecka. Nu återstår att lista ut hur jag ska lyckas snärja honom vid huset tills hans installerat precis allt, som väntat på honom sedan sommaren. Borde jag när han kommer
a) i lönn tömma däcket på hans bil?
b) såga ner en trädbamsing, som "råkar" falla tvärs över vägen, som leder till Gården?
c) klä honom i en sele och haka fast honom i den tunga kökssoffan?
d) lova honom en utsökt måltid bestående av gåslever, tryffel och antilopstek nyss influget från Afrika - då allt jobb är gjort?
Tips, någon? Mean while...


... har vi fått njuta av en helg, som bjudit på ett suveränt höstväder. Det har varit klar himmel redan från morgonen. Solens strålar har letat sig in i mitt kök genom de gamla, vågiga fönsterrutorna.








Ute har den sista säden tröskats...

 ...och under dansande, fuktiga dimslöjor ligger den bara, mustigt lerdoftande jorden där plogen nyss dragit fram.







Så här ser spishörnan inne i köket ut nu. Än saknas kakel på väggarna och belysning. Köket är ändå det rum, som är mest färdigt renoverat jämfört med badrummet, tamburen och vardagsrummet.

Diskhon är av en enkel, större modell. Inne i den ryms bland annat den tunga gjutjärnsstekpannan. Superbra för mina skräpiga handleder när pannan ska diskas. - Än kämpar pelargonerna med blomningen vid fönstret trots den sena årstiden. Snart blir det dags för dem att gå i vinteride. 
Lime, vackra och goda!





Här ett smakprov på en en del av tamburen. Spegelväggen är täckt med en papperstapet med gammalt mönster från det svenska tapetföretaget Lim och Handtryck. Bordsskivan på det gröna skåpet (som alltid funnits i huset) ska småningom målas med vit linoljefärg. Spegeln ovanför har också alltid "bott" här. Färgen, mörk tegelröd, är original.








,