VÄLKOMMEN!

VARMT VÄLKOMMEN! Skoj att du tittar in :-)! Bloggen är dedikerad till den lilla svalunge, som jag fick "låna" sommaren 2010 och som du kan läsa om i de första inläggen. En renovering av huset på Gården får du också följa med bland annat ditt och datt.
Om du är ny här börja gärna läsa från sidan "Det var en gång" (27 juli 2010). Inläggen kan med fördel läsas i kronologisk ordning, som en helhet, men givetvis också som enskilda, fristående sidor. De flesta foton kan du se i större format genom att klicka på dem. Ni tycks vara många, som läser här. Blir jätte glad om du lämnar ditt spår i kommentarrutan.

söndag 21 november 2010

Isolering

Då vinden blev helt tom var det dags att isolera husets mellantak (vindsgolvet) men också köksgolvet.

Det finns olika isoleringsmaterial att välja mellan i dag. Stenull, mineralull och polyuretan. I flere år har på marknaden också funnits inhemsk s.k eko-ull eller cellulosa-ull, olika namn för samma sak. Materialet består av återvunnet papper, som mekaniskt har finfördelats (defibrerats) till en ull-liknande massa, fjäderlätt och mjuk. En del mindre seriösa firmor blandar också papper med färgtryck i cellulosamassan, men det är inte alls bra. Isoleringsegenskapen blir mycket sämre då, sa en av de två männen, som kom för att fixa isoleringen på plats här i huset på Gården. För att avskräcka möss och andra gnagare har cell-ullen behandlats med bor. Materialet möglar inte och är inte heller lättantädligt. Cell-ullen "andas", vilket bland annat är bra med tanke på den omgivande träkonstruktionen men också för luftkvaliteten inne i huset.
Eko-ullen är komprimerad till lufttäta paket, som först öppnas då massan ska spridas ut. Till en maskin kopplades ett långt rör, genom vilket ullen blåstes på plats.

Mannen, som skötte jobbet på insidan av huset fick ta en andningsmask på sig. Det behövdes verkligen för kort efter att han påbörjat fördelningen av isoleringsmaterialet blev det rena rama London foggen i hela köket och senare också på vinden. 40 cm ull fördelades jämnt över ytorna. Mera behövdes inte. Man kan göra skiktet ännu tjockare men isoleringseffekten blir inte bättre - och inte ekonomin heller..... så det är onödigt.


Att använda sig av eko-ull är sannerligen s.k. recycling. Om huset en dag inte mera bebos kan man återanvända cell-ullen för att isolera något annat objekt. Vill man kan man också förbättra jordens beskaffenhet med den använda eko-ullen.

På horisontella ytor använder man sig av den här torra cellulosamassan. Man har sedan ca tio år tillbaka också börjat använda samma material för isolering av väggar men i de fallen tillsätts vätska, som gör att massan klistrar fast vid ytan. Själv är jag lite skeptisk till den typen av väggisolering. Tror inte att massan hålls lika länge på plats på vertikalt underlag jämfört med isoleringsmaterial i fast form (skivor). Jätte bra ändå att man försöker utveckla miljövänliga, alternativa material!


Här till höger ser du eko-ullen när isoleringsjobbet var klart i köket. Kolla vilken dimma! Det tog en god stund innan luften blev klar igen.





Här ovan ses "gube nummer 2", som skar upp paketen och hällde cellulosamassan in i blåsmaskinen, som för övrigt var av märket "Workhorse"...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar