VÄLKOMMEN!

VARMT VÄLKOMMEN! Skoj att du tittar in :-)! Bloggen är dedikerad till den lilla svalunge, som jag fick "låna" sommaren 2010 och som du kan läsa om i de första inläggen. En renovering av huset på Gården får du också följa med bland annat ditt och datt.
Om du är ny här börja gärna läsa från sidan "Det var en gång" (27 juli 2010). Inläggen kan med fördel läsas i kronologisk ordning, som en helhet, men givetvis också som enskilda, fristående sidor. De flesta foton kan du se i större format genom att klicka på dem. Ni tycks vara många, som läser här. Blir jätte glad om du lämnar ditt spår i kommentarrutan.

torsdag 2 december 2010

Första natten

Som tak i köket på Gården valdes tre olika bredders hyvlade bräder. De fastsattes med traditionell spik i motsats till stift, som man i dag vanligen skjuter in i panelen för att fästa den. Stiften blir knappt synliga när taket väl är uppsatt. Med de synliga spikhuvudena fick vi en image av ursprungligt, gammalt tak.
Bräderna av de olika storlekarna spikades fast utan något regelbundet system/mönster. Eftersom de är ospontade och bara placerats tätt intill varandra blir det små springor här och var allteftersom träet torkar.
Alla de ovanstående detaljerna gör att man får känsla av originaltak.

Spontad panel betyder för övrigt att bräderna har en sida som är utskuren (som ett smalt dike längs med hela långsidan) och den andra sidan är profilerad med en utstående kant. Det här möjliggör att man kan knacka ihop bräderna i varandra. Risk att springor uppstår mellan dem med tiden blir på så sätt mycket mindre.

Panelen i kökstaket blev målad med en vacker, gräddvit, ekologisk linoljefärg; Allbäcks vita "Linus väggfärg".

Till vänster syns taket då det målats första gången. Senare drog vi på färg en gång till. Småningom kom även taklisten på rätt plats.
Taket blev så vackert att jag knappt kunde ta ögonen ifrån det. Till slut fick jag nästan nackspärr...

Samma dag som taket blivit klart bestämde jag mig för att kinesa över i köket för första gången. Trots att golvet inte var färdigt, endast tillfälligt övertäckt av skivor, tog jag resolut min madrass från sovrummet och emigrerade till det betydligt varmare köket.

När jag satte mig ner en stund på madrassen och funderade på hur vi skulle fortsätta med renoveringen märkte jag med ens att jag inte var helt ensam. En yrvaken nässelfjäril flög förvirrad omkring i det stora köket. Ute var snö och vinter men inne tydligen sommar. Den lilla fjärilen landade några gånger på fönsterkarmen. När jag iakttog den närmare märkte jag att ena vingen darrade. Frös den tro? Kan fjärilar frysa? En fråga till naturväktarna? När kvällen kom försvann min nyfunne kompis.


Med madrassen direkt på golvet, en liten bordslampa och ett stearinljus blev det faktiskt riktigt mysigt den kvällen i min primitiva boning.
Gissa om jag sov både varmt och gott under mitt vackra tak... :-)!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar